VÄGEN TILL ETT ARRENDEAVTAL
Detta är en guide för att förstå hur en arrendeprocess kring upplåtelse av odlingsmark för småskalig yrkesmässig trädgårdsodling kan gå till. Guiden riktar sig både till markägare, även kallade jordägare som söker odlare samt till odlare/blivande arrendator som söker mark att odla.
En stor utmaning inom lantbruket och inom trädgårdsodling är låg lönsamhet i kombination med prissättning på jordbruksmark, vilket gör det svårt för nyetablerade och unga odlare att komma in i branschen. Arrende är således en viktig del av svenskt lantbruk för att en ny generation ska kunna etablera sig i branschen. Idag brukas cirka 40 procent av jordbruksmarken som jordbruksarrende enligt LRF. Är du ny inför begrepp kring arrenden kan denna sida hjälp dig att orientera dig som ett komplement till denna guide.
Guiden innehåller fem steg från idé till påskrivet avtal
1. Beskriv din idé/ ditt erbjudande
2. Att annonsera och söka efter en jordägare/arrendator
3. Kontakt och möte
4. Kvalitetssäkring
5. Skriv avtal
1. Beskriv din idé/ ditt erbjudande
Ju mer du vet om vad du vill och har att erbjuda desto lättare är det att ta ställning till för din motpart. Som odlare (blivande arrendator) innebär det att du åtminstone bör ha en skiss på en affärsmodell, klart för dig vilken yta och vilka byggnader du behöver, hur du tänker finansiera uppstarten av din verksamhet samt hur du önskar att relationen ska se ut med jordägaren. Som jordägare bör du inventera din mark, dina byggnader och dess skick samt tydligt beskriva vad du har att erbjuda och hur lång tid arrendet gäller.
Se bilagor för att beskriva din idé
Checklista för att beskriva vad för jordägaren har att erbjuda /vad arrendatorn söker
Skiss på affärsmodell för arrendatorn
2. Att annonsera och söka efter en jordägare/arrendator
Många önskar finna en arrendator eller jordägare som de vet är seriösa, stabila och håller det den avtalat. Önskemålet är självfallet att det ska finnas en god relation som är lösningsorienterad. Att annonsera om ens behov av att hitta odlingsmark eller att finna en arrendator kan upplevas som svårt, det finns lite olika vägar att gå och några saker en bör tänka på.
Två fallgropar
Blivande arrendatorer – att man som odlare/blivande arrendatorer använder sig av bristfälliga beskrivningar av vad man söker. Vi föreslår därför att ni använder vår checklista eller liknande och gör en tydlig beskrivning av er idé som ni använder när ni söker mark.
Jordägare – något som många har jordägare har svårt för idag är att nå utanför sina egna nätverk. Det i kombination med att många av dem som vill sysselsätta sig med småskalig yrkesmässig trädgårdsodling är som personer som inte tidigare har erfarenhet från lantbruket, gör att man behöver anstränga sig lite extra.
Här är några tips på hur man kan annonsera
Lägg upp på en digital plattform eller din hemsida. Då får annonsen en digital hemvist och blir lättare att hitta och sprida. Använd checklistan som underlag till din annonsbeskrivning.
– Grow Here – plattform med ursprung i Göteborg men som går att använda för hela landet.
– Co-Grow – Plattform för trädgårds-delning men där det även går bra att lägga upp annons för att finna mark/arrendatorer för yrkesmässig trädgårdsodling. De jobbar även på att utveckla sin plattform för att kunna förtydliga matchningen för yrkesmässig odling.
– Din egen hemsida.
Här är ett några exempel på platser där du kan dela din annons.
| Sprid i Facebook grupper | Kontakta kommun och region | Kontakta lokalmedia och/ eller riksmedia |
|---|---|---|
| Facebook grupp – Arrendera/hyra mark för odling Facebook grupp – Småskalig grönsaksproduktion Facebook grupp – Småskaliga livsmedelsproducenter Facebook grupp – Permakultur Sverige | Kontakta din kommun och andra närliggande kommuner för att se om de har mark/fått in förfrågningar på personer som letar mark. Ta även kontakt med länsstyrelsen i din region och fråga samma sak. | Ta kontakt och se om dem vill göra ett reportage eller notis om att du vill börja odla i området/arrendera ut mark. Även riksmedier och medlemstidningar med inriktning på lantbruk, odling och landsbygd kan vara värt att kontakta. Här är några exempel: Tidningen Småbrukarna Land Lantbruk Jordbruksaktuellt Ekologisk Lantbruk ATL Biodynamiska föreningen |
Som odlare kan du leta upp lämplig odlingsmark
Ett annat sätt är att kontakta ägaren till mark i din närhet som inte används och försöka få till en överenskommelse. På Lantmäteriets webbplats kan privatpersoner söka fram vem som äger en fastighet. Där loggar du in i Vem äger fastigheten? med ditt bankid. Sedan kan du söka på kommun och fastighetsbeteckning. Om du inte känner till fastighetsbeteckningen kan du hitta den med hjälp av Lantmäteriets tjänst ”Min karta”. Där kan du zooma in med plustecknet till vänster i bilden och leta dig frazm i kartan till rätt plats. Till vänster i kartbilden finns verktyget byt kartlager (tre kvadrater liggande ovanpå varandra). Där kan du byta till en flygbild eller visa fastighetskartan med alla fastighetsbeteckningar.
3. Ta kontakt, ta ett möte och börja förhandling
Här är några tips på hur kontakten kan gå till mellan en blivande arrendator och jordägare. Börja med att ta kontakt och skicka med beskrivning om vad du söker/kan erbjuda och ta där efter ett möte. På mötet kan ni börja med en visning av de arrenderbara ytorna, det kan också vara en bra idé att intervjua varandra och sedan prata om nästa steg och red ut om ni vill fortsätta samtalet eller avsluta.
Att förhandla
Om det känns bra på första mötet kommer ni redan ha börjat prata om vad ni vill, vad som kan ingå i arrendet och ett ungefärligt pris, med andra ord har förhandlingarna börjat. Detta samtal kommer pågå till att ett avtal är påskrivet. Det viktigaste för att lyckas med en förhandling är att vara bra förberedd, veta vad man själv vill och lyssna på sin motparts behov. Som ny i sammanhanget, exempelvis som blivande arrendator är det bra att påminna sig i processen om att det alltid finns ett förhandlingsutrymme, ibland är priset standardiserat men det är sällan som allt gällande ett arrende är bestämt i förväg.
4. Kvalitetssäkring
Göra en syn
Ett syneförfarande, laga syn, är en metod för att fastställa arrendeställets skick, vilket är viktigt för att tydliggöra ansvarsfördelningen och skyldigheter. Syneförfarandet är speciellt för jordbruksarrenden och förekommer inte i rättssystemet i övrigt. Synemännen är auktoriserade. Synemännen skall utses av jordägaren och arrendatorn gemensamt. Efter en syn upprättas en skriftlig handling, ett syneprotokoll. Syn bör ske regelbundet, exempelvis vart 10:e år eller åtminstone innan ett avtal skrivs och när arrendet ska avslutas. En syn görs av två synemän och kostnaden betalas delas av jordägaren och den blivande arrendatorn, kostnaden 2020 är på ca. 850 kr/tim och syneman, hur mycket tid som behövs varierar beroende på arrendets omfattning. Källa: LRF Arrendefrågor. Mer information finns hos Synemannaförbundet
Jordanalyser
I nuläget är jordkvalitet inte något som brukar ingå i en syn, men flera jordägare vi pratat med har visat intresse för att värdesätta en förbättrad jordkvalitet. Jordanalyser kan således vara intressant för båda parter inför ett kommande arrende.
Kontakta referenser
Be om/dela med dig av CV eller åtminstone referenser. En referens ska vara någon som känner personen väl, helst genom jämförbart tidigare arbete. En referens ska till exempel kunna beskriva hur personen har hanterat utmaningar och oförutsedda situationer.
5. Skriv avtal
Jordbruksarrendeavtalet måste vara skriftligt, muntligt avtal är ogiltiga. Trots det är det tyvärr vanligt att skriftliga avtal inte görs. Enligt Norrbottens Affärer är endast 77 procent av arrendena i södra Sverige skriftliga medans i norra Sverige är siffran bara 45 procent. Så se till att ordna ett skriftligt avtal och bespara er framtida huvudvärk och osämja.
Ett arrendeavtal bör (åtminstone) innehålla följande
– Namn och kontaktuppgifter till parterna.
– Det avtalade områdets storlek och vad som ingår i arrendet.
– Hur arrendatorn har rätt att använda marken.
– Tiden för arrendet.
– Eventuell uppsägningstid för avtalet.
– Vad som gäller för förlängning om uppsägning uteblir.
– Ersättningen till jordägaren.
Källa: Lavendla
Så här kan en avtalsprocess se ut
1. Det första ni bör komma överens om är om ni ska använda er av en mall, skriva ett helt eget avtal eller ta hjälp av en jurist. Det vanligaste är att jordägaren gör valet och står för kostnaden för en jurist eller en mall. De jurister vi kollat med (Ludvig & Co. och Hushållningssällskapet) tar mellan 1800-1950 kr/tim, hur mycket tid som behövs varierar beroende på arrendets omfattning och komplexitet.
2. Gå igenom avtalet tillsammans
3. Skriv på avtalet i minst två kopior
LÄS ÄVEN
LÄS MER OM ARRENDEN
| Om arrenden Arrende – Lagen.nu Arrende – Allt du behöver veta om olika typer av arrenden Arrende – Wikipedia Frågor och svar om arrenden på Sveriges Jordbruksarrendator förenings hemsida. Arrendefrågor – LRF Avtalsmallar för jordbruksarrenden LRF har tre olika mallar här, dock går det endast att ta del av för den som är medlem. Björn Lundén har en mall man kan köpa för 49 kr här | Aktörer Synemannaförbund (SSF) Här hittar du kontaktuppgifter till auktoriserade synemän som ingår i Sveriges Synemannaförbund (SSF). SSF har uppdrag av Jordbruksverket att utbilda och samordna Synemän. Kontaktuppgifter: http://www.synemannaforbundet.se/?p=30073 Jurister på Hushållningsällskapet Jurister på Ludvig & Co SJA – Sveriges Jordbruksarrendatorer. För den som vill går det att bli medlem i föreningen som kostar 1200 kr/år. Hyres-och arrendenämnden har, likt en domstol, i uppdrag att opartiskt avgöra vissa tvister mellan enskilda parter. LRFsom har olika tjänster för sina medlemmar här Lagen Jordabalken |
Guiden är producerad som en del av Under Tallarnas Leader projekt Mötesplats För Grön Utveckling i Järna som syftar till att utveckla och etablera ett forum för mötet mellan odling, mat och miljö mellan 2018-2020.
Tack till Co-grow, Torp Säteri/Rosenhanska, Husby Gård, Södertälje Kommun, Göteborg Kommun/Stadsbruk och medlemmarna i gruppen Småskalig Grönsaksproduktion.
— Simone Grind och Yannick Porter , Under Tallarna, december 2020