MODELLER FÖR TÄTORTSNÄRA MARK

På vilka sätt kan vi använda tätortsnära mark för att gynna lokalmatproduktion, ökad kunskap om mat, biologisk mångfald och klimatfrågor? Denna och liknande frågor har Under Tallarna fått från såväl odlare, konstnärer, kommunala tjänstemän och politiker genom åren. Här nedan delar vi med oss av vår spaning av fyra modeller och verksamhetstyper som vi inspireras av och vars modeller vi tror kan användas för utveckling av tätortnära mark.

Med denna text vill Under Tallarna inspirera till att mer tätortsnära mark används i syfte att bedriva verksamheter som kan fungera som mötesplatser/centrum för en lokal utveckling kring mat- och ekosystemfrågor för att bromsa trenden av minskad sysselsättning inom jordbruket samt ökad kunskap om matproduktion, klimatfrågor, och biologisk mångfald. 

Kring varje tätort finns mark som kan bevaras permanent för grönområden eller tillfälligt för samhällets framtida expansion. Den marken utgör en mycket värdefull resurs för människan och lokalsamhällets experimenterande. Där kan ekologisk, kulturell och social diversitet skapa förutsättningar för ett nära möte mellan oss och våra ekosystem.

Oavsett om du är odlare, politiker, tjänsteman eller visionär finns inspiration för att tänka nytt kring vad vi vill ha för platser i utkanten av våra samhällen.

Vi beskriver här fyra olika typer av verksamheter/rörelser/platser

• Stadsodling 
• Andelsjordbruk
• Mötesplatser med matproduktion i fokus
• Självorganiserade konst och kulturcentrum

Som grupp är dessa fyra modeller för tätortsnära markanvändning spretiga och i vissa fall har de mycket lite med varandra att göra. Men för oss ger de en bredd att inspireras av och vi upplever att värdet de skapar liknar varandra, om än från ibland helt olika perspektiv.

Gemensamma utmaningar

Många av dessa platser och verksamheter tillför ett stort värde till samhället, till sina besökare, deltagare och ekosystemen de verkar inom. Trots det kämpar de många gånger med knapp ekonomi och dålig lönsamhet. Det kan ha flertalet olika anledningar men resultat är oavsett att många av dessa verksamheter idag undervärderas på ett eller annat sätt. En utmaning som flera många av dessa verksamheter har är att kommunicera värdet de själva känner till att de har och hitta lämplig motpart som är villig att betala för dessa värden. Här hoppas vi att kommuner och regioner i framtiden ska ta ett större ansvar i finansieringen, genom både att köpa tjänster och produkter samt genom att underlätta för verksamheterna på olika sätt. För att få igång mer lokal matproduktion, få igång fler odlare och mötesplatser behövs mycket konkreta hjälpmedel. Ett sådant hjälpmedel är hur en arrendeprocessen kan gå till. Här kan ni läsa vår guide Vägen till arrendeavtal

Värdena platserna kan skapa

För att ge en en överblick över värden dessa verksamheter och platser skapar inspireras vi här av White Arkitekter och deras rapport om Stadsbruk. Det som verksamheterna har gemensamt är tydliga kopplingar till många av de globala och lokala utmaningar som svenska kommuner och regioner arbetar med till vardags och har goda förutsättningar att skapa både ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Vilka värden som uppstår beror på inriktningen verksamheterna har. Här är några av värdena dessa verksamheter bidrar med. 

• Arbetstillfällen och gröna karriärvägar
• Attraktivare och tryggare stads- och boendemiljöer 
• Stärkta ekosystem
• Förbättrad folkhälsa
• Här- och närproducerad mat
• Integration och gemenskap
• Ökad kunskap om mat, odling, klimat och biologisk mångfald

Nedan följer en introduktion till stadsodling, andelsjordbruk, Mötesplatser med matproduktion i fokus och självorganiserade konst och kulturcentrum.

Stadsodling 

Stadsodling (även stadsnära odling eller urban odling) syftar på odling som äger rum i stadsområden. Historiskt har stadsodling haft en central betydelse för att bidra till matproduktion. I dag är det viktigaste skälet ofta att närodla grönsaker och kryddor. Småskaliga jordbruk i stadsmiljö, gemenskapsodlingar, koloniträdgårdar, odlingslotter, takodling och inomhusodling är olika former av stadsodling.^. Ibland arrenderar odlarna en plats från kommunen, en förening eller motsvarande.

Inspirerande exempel:
Odla Ihop (Stockholm), Los Perros (Malmö), Stadsbruk Göteborg (Göteborg), Stadsbruk Malmö (Malmö). 

Mer information:
Stadsbruks guide för kommersiell odling i Staden. White Arkitekter har skapats en handbok för kommuner Att skapa förutsättningar för Stadsbruk. I en spännande The Urban Farmer Guidebook från Kanada inleder man med att ställa sig frågan hur har det kunnat gå så snett att det inte är lov att odla mat i staden längre? Ron Finley i Los Angeles är en inspirerande person att ha koll på. Bland annat detta podcast avsnitt Ron Finley on Cultivating the Garden of the Mind — FOR THE WILD.

Andelsjordbruk

Andelsjordbruk bygger på modellen Community Supported Agriculture (CSA), som är en form för hur vår matkonsumtion ska kunna vara en aktiv handling för ett välmående ekosystem, vår kropps välbefinnande, rättvisa för råvaruproducenter och livskvalitet för alla inblandade. Genom att bli medlem i ett andelsjordbruk stödjer man en odlingsplats, får en direktrelation till en matproducent och får full insyn i hur maten produceras. Iden bygger på att skapa nära stabila samarbeten mellan medlemmar, odlare och trädgård. Ett medlemskap gör att odlaren vet att deras produkt blir såld och därmed kan odla det som gynnar trädgården och ekosystemet bäst. Samtidigt kan också fokus ligga på att odla istället för att lägga tiden på distribution och försäljning. Odlaren får då också en jämn översikt över ekonomin som inte följer marknadens osäkra princip. Därtill skapar medlemskapet ett nätverk av människor som stärker trädgården och varandra med engagemang, nyfikenhet och expertis. Kort sagt innebär det att medlemmarna är med och delar den ekonomiska risken för en så osäker verksamhet som småskalig grönsaksodling.

Andelsjordbruken blir fler och fler i Sverige, när Under Tallarnas andelsjordbruk startade 2012 fanns det ca. fyra i Sverige. Idag finns mellan 60-80 andelsjordbruk, beroende lite på hur man räknar. 

Inspirerande exempel: Mylla (Sörmland),  Ramsjö Gård (Uppsala), Marstorp Mat (Umeå). Karshamra mat och trädgård (Stockholm). Mer om andelsjordbruk går att läsa på Andelsjordbruksföreningen i Sverige.

Mötesplatser med matproduktion i fokus

Vi utforskar här lokala tvärdisciplinär mötesplatser där ekosystemfrågor och matproduktion står i centrum.

Tvärdisciplinära platser och verksamheter är i sin karaktär svåra att definiera, varvid deras samhälleliga värde är knepigt att mäta och beskriva. Samtidig är det tydligt i både teori och praktik att tvärdisciplinära forum är viktiga för innovation, inspiration och förändringsarbete på samhällsnivå. De för samman människor, branscher och frågor på sätt som har möjligheten att möta utmaningar och möjligheter på systemnivå. Vi söker finna gemensamma karaktärsdrag på tvärdisciplinära platser med stark lokal förankring som har matproduktion i fokus.

Mötesplatsernas karaktärsdrag

• De har en uttryckt vilja att skapa samhällsförändring mot ett mer hållbart samhälle. 
• De har en lokalprägel och har anpassat sina verksamheter efter sin lokala kontext. 
• De jobbar inom flera fält parallellt eller bedriver flera olika verksamheter på platsen. Som exempelvis grönsaksodling, restaurang, bageri, gårdsbutik, kursverksamhet.  Ofta med syfte att skapa synergier mellan fält. 
• Med deras verksamhet visar de upp och genomför alternativ/lösningar/experiment för ett mer hållbart samhälle. De bedriver ofta innovationsprojekt för att utveckla fälten de verkar inom.
• De samarbetar brett och/eller bjuder in till deltagande i sina verksamheter. 
• De arbetar ofta brobyggande och värnar mångfald i olika former både socialt och ekologiskt. Brobyggandet sker bland annat genom att sudda ut gränser mellan stad-landsbygd, nyanlända-etablerade, ideellt-professionellt. De ämnar således att på olika sätt skapa inkludering. 
• Platserna är ofta tätortsnära, relativt tillgängliga och har många besökare.

Inspirerande exempel: Rosendals Trädgård (Stockholm), Botildenborg (Malmö), Stone Barn (New York, USA) Kosters trädgårdar (Koster), Hornudden (Sörmland), Boodla (Botkyrka), Lilla Bjers (Gotland), Permakultur Stjärnsund (Stjärnsund).

Många lärosäten och kommuner i Sverige har förstått värdet av sådana platser inom andra fält, ett exempel är de olika Science Parks som finns runt om i landet. Vi hoppas att satsningarna även kommer att växa för utvecklingen av matsystemet och ekosystemfrågor. 

Självorganiserade konst och kulturcentrum

Dessa platser och verksamheter utgår ifrån en tvärdisciplinär konstpraktik. De undersöker gränslandet mellan olika konstformer, kultur, miljö och samhällsstrukturer, med

avstamp i samtidskonst. Ofta med syfte att gemensamt söka ett mer hållbart sätt att leva. De utmanar rådande idéer om vad som är centralt, både geografiskt och innehållsmässigt. Det finns kanske ett 40-tal verksamheter i denna anda spridda över landet, oftast verkar de utanför stadskärnor i samhällets periferi. Många av dessa platser och verksamheter arbetar idag direkt eller indirekt med matproduktion, klimat och biologisk mångfald och har en viktig roll i att lyfta perspektiven i samhällsdebatten.

Inspirerande exempel: Art Lab Gnesta (Sörmland), Kultivator (Öland), Gylleboverket (Skåne), The non existent center/Ställbergs Gruva (Ställberg). Flertalet ingår i det gemensamma nätverket Den Kollektiva Hjärnan

Det självorganiserade karakteriseras eller drivs av:

● En strävan av att föra samman olika kompetenser och perspektiv – i syfte att tänka kollektivt och tvärdisciplinärt.

● Att risktagande upplevs som en förutsättning för utveckling av nya koncept och konstnärliga idéer. Därför kallar de sig inte sällan för laboratorium, skolor, forskningsmiljöer

● Konceptuellt tänkande; med en förmåga att processa komplexa sammanhang Processorienterade logiker där resultatet växer fram allt eftersom, process före projekt för långsiktighet och hållbarhet

● Dynamiska och spontana former av beslutsfattande. Ett beslutsfattande som drivs fram av ett kontinuerligt undersökande och experimenterande. Upprätthållande av platta strukturer och etiker för icke-hierarkiskt beslutsfattande

● Befrämjande av ansvarsfullt resursutnyttjande och delningsekonomiska system för kunskap- och resursdelning.

● Demokratiskt engagemang, såväl som kritiskt ifrågasättande av historisk, teknologisk och ekonomisk determinism. Företrädesvis genom att etablera rum och geografiska platser som befinner sig både innanför och utanför samtidskonsten. 
Källor: Sputnes 2016 samt Josefine Alfredssons presentation på Omställningslabbet

Under Tallarna som ett modellexempel 

Under Tallarna är ett av flera exempel där platsen och metoderna visar hur tätortsnära jordbruksmark kan bli en värdefull tillgång för en hållbar samhällsutveckling. Under Tallarna får varje år besök av tjänstemän som förstått stadsodlingens värde för samhället i form av inkludering, trygghet och social resiliens. Platsen besöks även av andra andelsjordbruk och konstgrupper. Både som idé och praktik är verksamheten en del av alla fyra ovanstående modeller. 

Under Tallarna ligger i ett skogsbryn på Södertälje Kommuns mark 10 minuters promenad från centrala Järna och 50 minuters tågresa från Stockholm. Mellan landsbygden och staden, mellan skogen och fältet. Under Tallarnas plats och metoder visar hur tätortsnära jordbruksmark kan bli en värdefull tillgång för en hållbar samhällsutveckling.  

Verksamheten sammanför intresserade från olika sektorer och skapar gemensamma samarbetsytor och är på så sätt med och lägger grunden för en gränsöverskridande regional rörelse kring mat, odling och miljö. Verksamheten drar till sig en bred målgrupp och med ett aktivitetsutbud som ämnar skapa en unik sammansättning av deltagare såsom odlings-nyfikna förädlare, miljöengagerade tjänstemän, yrkes-sökande unga, progressiva odlare, lokalbor och turister. Tack vare det geografiska läget mitt emellan staden och landet och den ytterst tätortsnära placeringen gör att verksamheten kan binda ihop människor och kultur med jordbruket, landet och ekologin.

2020 fick Under Tallarna Södertälje Kommuns Hållbarhetspris, motiveringen beskriver väl hur de modeller vi i denna text kan användas. Vi tror denna motivering passar in på många av de verksamheter som beskrivits och länkats till.

“Under Tallarna inspirerar både på lokal, regional och nationell nivå med sitt arbete inom mat, odling och ökad självförsörjning. Under Tallarna bidrar även till hållbarhet genom att skapa nätverk och sprida kunskap med aktiviteter som kulturarrangemang och kurser. De är föregångare och inspirerar till att utveckla nya lösningar för ett samhälle i samklang med naturen.”

Dokumentationen om Modeller för tätortsnära mark är producerad som en del av Under Tallarnas Leader projekt Mötesplats För Grön Utveckling i Järna som syftar till att utveckla och etablera ett forum för mötet mellan odling, mat och miljö mellan 2018-2020.
— Simone Grind och Yannick Porter , Under Tallarna, december 2020